Hejhej.

Kvällen slutade i tårar iallafall.. Fast av andra andledningar typ. Ikväll blev det för mycket. Jag har stått ut med så sjukt mycket skit det senaste halvåret men jag har försökt att bara blicka framåt och försökt planera mitt liv hela tiden så jag ska slippa behöva tänka men någon gång slår känslorna tillbaka och ikväll blev det. Allt på samma gång. Jag känner mig så sviken, utlämnad, korkad, äcklig, ensam. Jag känner mig vilsen i mig själv. Hur jävla många böcker jag än läser, hur många samtal jag än går på tycker jag inte om mig mer för det. Jag är så ledsen och arg på mig själv. Såhär skulle det inte bli. Att en person kan påverka en annan så mycket som det har gjort på mig är sjukt. Livet är orättvist men för vissa mer och för andra mindre.