If the price of acceptance is dignity, then it's not affordable

Avslutade precis ett långt samtal med min älskade Alice, vi hade så mycket att prata om redan. Igår var ju första dagen i skolan för mig och jag hade typ bara ett möte med min mentor om hur nian skulle bli och fick material och sånt. Efter skolan gick jag och Vladana till centrum och kollade runt lite. Köpte några armband på Gina och två ringar. Idag var första riktiga skoldagen och den var väl okej. Den känns fortfarande konstigt att inte ha Alice vid min sida, jag känner mig annorlunda utan henne. Men det är bara att ta tjuren vid hornen och köra på som om hon inte försvunnit, nu är skolan och betygen prio ett. Ska få bra betyg och komma in på en bra skola och äntligen komma bort från hålan Haninge. Vill inte vara kvar här längre, känner mig klar med den här delen av mitt liv och vill gå vidare till något nytt. Nu är det bara sista året i grundskolan kvar och jag hoppas att det går lika fort som Usain Bolt springer 100m. Imorgon är det fredag och sen är helgen här igen. Har inget planerat men något hittar jag väl på. På måndag ska jag iallafall träffa Alice, äntligen. Träffade henne i tisdags men det känns verkligen som att det behövs igen nu.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0